top of page

Traktorhöns och pumpaodlande grisar

Efter två månader med grisarna i Tooborac kände jag mig redo att flytta upp till Sydneytrakten igen. Ganska snart därefter kom jag i kontakt med David Loneragan som har en liten permakulturinspirerad odling söder om Sydney, på en magiskt vacker plats som heter Kangaroo Valley. David Holmgren, en legend i permakultursammanhang, har varit där ett par gånger, oklart dock hur mycket han har haft med själva designen av fastigheten att göra. I permakultur designas odlingssystem innehållande djur och växter för att minimera användandet av traktorer och för att helt utesluta kemiska bekämpningsmedel. När marken ska förberedas för grönsaksodling är det inom det kemikaliebaserade jordbruket vanligt att spraya med en herbicid, ett växtgift, för att bli av med oönskat ogräs. Olika svampsjukdomar och insekter som kan förstöra den växande grödan behöver också kontrolleras med gifter, fungicider och insekticider. Det blir en hel del traktorkörning för att få ut alla kemikalier på åkern. David använder i stället höns för att kontrollera växtsjukdomar och ogräs, traktorhöns. Det fina med att låta traktorn köras av hönor är att de levererar ägg i utbyte mot matresterna från ditt kök och när de ändå är ute passar de på att gödsla åkern också.

Traktorhöns fungerar på följande sätt. Hönsen släpps in på den åkerplätt som ska förberedas. Där sprätter de runt bland förra säsongens växtrester och kanske hittar en gammal majskolv som vi glömde skörda. De pickar sönder varenda tomatkvist och vänder uppochner på vartenda sandkorn för att hitta insektslarver, mikroskopiska kryp och annat som de kan äta. Många av de växtparasiter som försöker hänga kvar tills nästa gröda börjar växa försvinner och användningen av gifter kan elimineras. Hönsen rensar upp bland växtresterna och producerar samtidigt en del gödsel, men inte nog med det, de käkar även upp ogräsen och dess fröer, samt skapar ett finkultiverat övre jordskikt. Traktorer är tunga och kompakterar jorden vilket leder till sämre struktur och mindre syretillgång nere i myllan. Höns är betydligt lättare på fötterna och kan utföra en stor del av arbetet utan att bidra till den destruktiva hoptryckning som annars sker.

Att skaffa höns är en så kallad ”no-brainer”. De betalar sig själva efter väldigt kort tid. KRAV-märkta ägg kostar 3,16 SEK på ICA och en höna kostar runt 100 kr på Blocket. Hönorna lägger ett ägg om dagen, åtminstone på sommaren. Sen måste du ge hönorna lite frön och grejer att äta, men de får även i sig en hel del från dina matrester och allt de rensar upp. Om du dessutom kan använda hönornas naturliga vilja att agera traktor åt dig, då har du en riktig vinstaffär. Du spara in på gödsel och gifter om du är kemikaliebonde, eller ogräsrensning och förlust av skörd till följd av sjukdomar och insektsattacker om du är ekobonde. Varje familj med en liten trädgård kan skaffa höns, eller hyra höns över sommaren. Använder familjen traktorhönskonceptet får de hjälp med trädgårdsarbetet och billiga ägg till frukost. Hur hönstraktorn kan se ut visar figur 1.

Figur 1: En primitiv hönstraktor kan du bygga själv från lite hönsnät och några bräder. "Chicken tractor wtih three chicks" by Josh Larios from Seattle, US - DSC03369. Licensed under CC BY-SA 2.0 via Wikimedia Commons - https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Chicken_tractor_wtih_three_chicks.jpg#/media/File:Chicken_tractor_wtih_three_chicks.jpg

Grisar kan också utföra traktorarbete. Medan höns används för att förbereda bäddarna från år till år ska grisar, som betydligt mer hårdhänta, i stället användas för att få bort en tjock gräsmatta och förbereda för konvertering till jorbruks- eller skogsmark (vilket jag skrev om i ett tidigare inlägg). David hade ett område med kikuyugräs som han ville göra om till odlingsbäddar. Alla som kämpat mot kvickrot i Sverige vet hur jobbigt det är att rensa rotogräs, och kikuyu är ett riktigt jobbigt rotogräs. Det fina med grisar är att de gillar de långa vita rötterna och slurpar i sig dem som nudlar. När grisarna har kalasat färdigt är det mesta borta och lite kompletterande rensning är allt som behövs. David hade matat grisarna med lite överbliven pumpa och några månader efter att grisarna jobbat på platsen växte det finfina pumpor överallt, utan att David hade gjort någonting! Han hade skaffat pumpaodlande grisar.

I Kin Kin där jag befinner mig för tillfället (mer om det i ett senare inlägg) använder Tom Kendall hönstraktorn för att förbereda för en matskog (food forest), även kallad skogsträdgård (forest garden). I stället för en gammal odlingsplätt är det en gräsmark som ska konverteras i det här fallet och hönsen kan inte riktigt klara av hela jobbet själva, utan lite kompletterande rensning måste ske för hand efteråt. Grisar skulle vara ett bättre val i det fallet, men de är lite dyrare i drift och Tom verkar inte vilja betala för den dyrare traktormodellen, trots de extra hästkrafterna. Figur 2 visar Toms traktor.

Figur 2: Tom Kendall i Kin Kin, på Permaculture Research Institute Sunshine Coast, använder en hönstraktor för att förbereda för en matskog/skogsträdgård. Notera de två bäddarna där traktorn redan har varit, i den bakersta växer en del av matskogen och den närmast traktorn bakåt i bilden är nyplanterad. Notera även skillnaden i mängd gräs inne och framför traktorn.

Att hönstraktorer fungerar på liten skala är det inget snack om, men kan de användas i en kommersiell grönsaksodling? Davids odling är i och för sig kommersiell men knappast stor. Hans förebilder på Allsun Farm utanför Canberra däremot har en ordentligt stor odling som förser de lokala marknaderna med grönsaker och ägg. Genom att kombinera äggproduktion med odling av grönsaker som skördas i olika omgångar kan en storskalig odlare sätta upp ett system där hönsen roteras över odlingsbäddarna och avgränsas med ett elstängsel (typ ett sånt som visas på den här sidan) för att inte störa de grödor som fortfarande inte har skördats och för att skydda hönsen mot rävar och andra otyg. Med ett tillräckligt högt antal höns per yta kan processen snabbas på och odlaren förlorar inte så mycket värdefull tid innan bädden kan sås igen.

Hönstraktorer, eller i det här fallet kycklingtraktorer (se figur 3), används även i stor skala på Joel Salatins gård Polyface Farm i Virginia, USA. Han har slaktkycklingar som flyttar runt över hagarna för att öka produktiviteten och sanera efter korna som varit där och betat. Även om traktorn inte har den gräsförstörande funktionen i det fallet, så är det ett intressant grepp för att öka gräsproduktionen, och alltså köttproduktionen, i stor skala. Figur 4 ger en indikation om hur mycket grönare gräset blir när kycklingarna varit där och jobbat.

Figur 3: "Broilers in a chicken tractor at Polyface Farm" by Jessica Reeder - P1080817. Licensed under CC BY-SA 2.0 via Wikimedia Commons - https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Broilers_in_a_chicken_tractor_at_Polyface_Farm.jpg#/media/File:Broilers_in_a_chicken_tractor_at_Polyface_Farm.jpg

Figur 4: Joel Salatin använder kycklingtraktorer för att öka gräsproduktionen på sin går Polyface Farm i Virginia, USA. Notera det mörkgröna området i vänstra delen av den röda inringningen där kycklingtraktorerna har varit och gräset har fått återhämta sig efter allt sprättande. Det ljusare området till höger är den plats där kycklingarna inte har varit ännu.

Här på Permaculture Research Institute Sunshine Coast byggde vi en stationär hönstraktor (se figur 5). Den består av fyra odlingsbäddar som är avgränsade med hönsnät. Det är sen möjligt att flytta hönsen mellan dessa ”traktorceller” och odla grödor under den period hönsen är någon annan stans. Tom och Zaia som leder institutet har gjort en film som förklarar konceptet.

Figur 5: En stationär hönstraktor där hönsen jobbar i cell 1. När de sen flyttas till cell 2 blir det möjligt att plantera grödor i cell 1.

Implementeringen av processen sker i fyra perioder om tre månader. Först sås en bädd med grödor som tar tre till sex månader innan de ska skördas. Efter skörd kan hönsen släppas in för att sprätta runt. När bädden är proppfull med gödsel är det en bra idé att så en fånggröda som tar upp näringen så att den inte läcker ut från bädden. Om bädden planteras direkt efter hönsen kan det lätt bli för höga halter av nitrater i grönsakerna som skördas, så det ska undvikas och därför är en period vigd åt vila. Fånggrödorna tar upp näringsämnena och kan sen användas som täckmaterial eller myllas ner i jorden innan de ätbara växterna odlas. Rotationsschemat kan se ut som i figur 6.

Figur 6: En stationär hönstraktor i ett sub-tropiskt klimat. Förklaring till figuren:

Plantera = Så fröer för de grödor du vill producera. Tänk på att hönsen ska äta upp resterna och så flera grödor i varje cell för att ge hönsen en varierad kost, men tänk också på att grödorna ska skördas inom loppet av sex månader från sådd.

Skörda = En period om tre månader då du kan skörda grödorna du odlat. Alla skadade eller insektsangripna grönsaker kan du slänga över till den cell där hönsen är för tillfället, så om du skördar i cell 1 släng över allt du inte vill äta till cell 4.

Höns = Hönsen är inne i cellen och rensar upp allt som inte skördats. De äter insekter, parasiter och ogräsfrön, medan de gödslar inför kommande odlingssäsong.

Vila = Så fånggrödor och gröngödslingsgrödor som fångar näringsämnena i jorden och hönsens gödsel.

För att den stationära hönstraktorn ska fungera under svenska förhållanden behöver den modifieras en del. Det kritiska skedet uppstår när hönsen ska in och göra sitt innan fånggrödorna ska sås. För att fånggrödorna ska hinna etablera sig behöver de sås relativt tidigt (detta gäller till exempel rättika och andra brassica-arter). Du kan också välja fånggrödor som överlever vintern bättre och etablerar sig snabbt, beroende på när du skördar och hur länge hönsen behöver för att köra traktorn. Mer om fånggrödor kan du läsa i en rapport från jordbruksverket. Lösningen skulle kunna vara en kortare period, och eventuellt högre täthet (höns per yta), som det schema beskrivet i figur 7.

Figur 7: Modifierad stationär hönstraktor för svenska förhållanden. Beroende på hur många höns som finns tillgängliga kommer deras arbete kräva olika lång tid.

Hönstraktorer kan användas i små grönsaksodlingar för att ersätta en hel del ogräsrensning, markberedning och gödsling. I dessa odlingar kan hönsen kontrolleras och flyttas när önskat resultat har uppnåtts. I större sammanhang har hönstraktorerna mest används för sin gödslande förmåga på betesmarker och det är säkert inte praktiskt att använda konceptet på stora odlingar, utom på en lite del av dessa. Helst ska hönsen alltid ha en odlingsbädd att sprätta runt i och då krävs en mångkultur av grödor som skördas vid olika tillfällen. I Sverige måste hönsen sen förvaras någonstans på vintern, tillexempel i ett växthus, och detta utrymme sätter en viss fysisk gräns för vad som är möjligt.

För den som blir sugen på att använda en hönstraktor finns boken ”Chicken Tractor: The Permaculture Guide to Happy Hens and Healthy Soil” skriven av Andy Lee, Patricia Foreman.


bottom of page